tomt...

Hemma! Men det här känns inte som hemma längre.. jag kom hem från mitt konfaläger för två dagar sen. Jag har varit borta i fyra veckor. En månad. Mycket förändras... om man bor med underbara människor i fyra veckor dygnet runt så kommer man varann väldigt nära. Det var väldigt jobbigt att lämna dom här fina personerna. Det känns som att jag har ett stort hål i hjärtat. Ett hål där alla underbara konfirmander fanns. Jag förstår inte hur jag ska kunna lägga det bakom mej, jag vill liksom inte.. Dom blev som mina syskon och nu har vi blivit tvugna att lämna varann. Jag är så otroligt tacksam att jag fick lära känna dessa människor!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0