LW

Anna bussen här utanför går ingenstans.
Anna är det tiden på året som skrämmer?
Anna det är ett timglas som bara rinner.
Anna håll mej hårt, för jag skakar av all den här meningslöshet.
Anna nu tänder de gatubelysningen.
Res mej upp ge mej kust att hänga på
jag ska värma dej Anna,
jag ska lyssna och förstå,
För trots all tomhet
trots det timglas som sliter i oss
så ska vi hitta en väg ändå,
vi ska hitta en plats ändå.
Hitta ett hem vi två.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0